Verksamhet

 

INJEKTERING

Ämnet injektering och dess betydelse har diskuterats i många forum. I vissa kretsar har injektering uppfattats som störande och kostsamma moment vid produktion av underjordsanläggningar, trots att, de facto, vi bygger allt mer i urbana och känsliga områden, där behoven av tätning av jord och berg blivit mer och mer kritiska.

Inläckage i underjordsanläggningar har visat sig vara mycket kostsamma, inte minst med tanke på att detta lett till grundvattensänkningar, vilket i sin tur medfört stora ekonomiska konsekvenser för att förhindra följdskador på miljö, omgivande byggnader etc.

Injektering har varit och är alltjämt en viktig del av underjordsverksamheten i Sverige. Stora resurser har lagts ned, inte minst inom forskning och utveckling. Under decennier har man drivit forskning och utveckling inom injekteringsprinciperna; geologi, hydrogeologi, material samt produktion. Mången betydelsefull litteratur har publicerats som ökat kunskapen och förståelsen kring ämnet injektering. Samtidigt har många underjordsanläggningar producerats där engagerad produktionspersonal, har genom mångårig praktisk erfarenhet lärt sig yrket ”learning by doing”, vilket lett till uttrycket ”vi har alltid gjort så här”. Hur har vi tagit till oss den enorma kunskap och erfarenhet produktionspersonalen besitter?

Frågor man kan ställa sig är hur vi ska lyckas förmedla slutsatserna från all forskning till vår produktionspersonal, så de i sin tur kan kombinera dessa med de egna erfarenheterna och implementera uppställda rutiner, men inte minst få möjligheter att lyfta fram de erfarenheter och svårigheter de möter i den dagliga produktionen.

 

SPRUTBETONG –  EN KORT INTRODUKTION

 

Sprutbetong är en betong avsedd att appliceras mot en enkelform genom ett sprutförfarande med högtrycksluft. Skillnaden mellan sprutbetong och vanlig husbyggnadsbetong ligger i gjutmetoderna och den helt mekaniserade hanteringen. Sprutbetong består av en till sprutriggen anpassad sammansättning av cement, silika, naturgrus 0–8 mm, tillsatsmedel och vatten. Sprutbetong kan också armeras med stålfiber och plastfiber. Stålfiber används där statisk armering behövs och plastfiber för att få sprickkontroll. Det förekommer två skilda produktionsmetoder: torrsprutnings– och våtsprutningsmetoden. Vanligast förekommande är våtsprutningsmetoden. De maskinella utrustningarna skiljer sig åt mellan de båda metoderna.

Användningsområden

  • Som driftförstärkning i tunneldrivning och gruvor
  • Som permanentförstärkning i tunnlar och bergrum
  • Skyddsbetong i tunnelbanestationer och underjordiska järnvägsstationer
  • Till reparation av skadade betongkonstruktioner, såsom kantbalkar och pelare på broar, kajer och brandskadade fastigheter
  • I tunna skalkonstruktioner, skivor eller barriärer
  • Släntförstärkning kring vägbanor
  • Inom försvarsanläggningar

Sprutbetong är särskilt intressant för användning i bergrum och tunnar. De sprängda bergkonturerna är ofta ojämna och grova, ibland i kombination med kyrkbildningar, vilket gör att traditionell formsättning och gjutteknik inte blir möjlig att tillämpa. Tack vare att betongen kan sprutas direkt mot bergytan fyller den ut alla större sprickor och håligheter. Den binder ihop mer eller mindre lösa stenblock och förhindrar från framtida nedfall och ras.

Som driftsförstärkning under produktionsskedet används sprutbetong för att förhindra nedfall av lösa stenar och block. Detta sker genom att sprutbetongen fyller ut alla hålrum och binder ihop sprickor mellan blocken. Men också genom att omfördela berglaster till ett stabilare berg genom vidhäftning eller skjuvning. När vidhäftning saknas kan sprutbetongen fungera som ett elastiskt membran och ta upp en del böjpåkänningar. Andra exempel på driftförstärkning är att försegla berget och förhindra glidning, vilket kan orsakas av rinnande grundvatten. Man vill också få kontroll över vattenläckage och isproppar genom att ändra vattnets riktning, dränering eller helt försöka stoppa vattenflödet. Sådan betong kännetecknas av snabb bindetid och snabb hållfasthetstillväxt. Fiberarmering är vanligt. När berget blivit stabiliserat kan man tryggt gå in och fortsätta tunneldrivningen. Om tunnlarna och bergrummen skall vara öppna under en längre tid, sker ofta en permanentförstärkning ovanpå driftförstärkningen.

Som permanentförstärkning används sprutbetong för att permanent eller åtminstone under många år, åstadkomma stabila bergrum fria från nedfall och ras. Betonginklädningen kan också ges tilltalande estetik genom att den infärgas eller dekoreras. Permanentförstärkning är ofta tjockare än driftförstärkningen och har också uttalade krav på tryck– och böjdraghållfasthet samt brottseghet. För att hinna med i produktionen av de större volymerna som gäller för en permanentförstärkning, används för det mesta en fabriksblandad och våtsprutad betong med förutbestämda och förprovade egenskaper. Normalt i vårt land brukar hållfastheten vara 35-45 MPa och brottsegheten omkring 3-4,5 MPa, mätt med normerad balkprovning. Segheten i konstruktionen uppnås genom att armera betongen med armeringsnät eller armeringsstänger. Under modern tid har armering med stålfibrer i allt högre grad kommit att ersätta näten. Fördelarna med stålfiberarmering är att fibrerna kan tillsättas betongmassan redan på betongfabriken. Därigenom kan man utesluta den tidskrävande anpassningen av nät till bergkonturen och den efterföljande fastsättningen. Stålfiberarmerad sprutbetong följer dessutom bergkonturen exakt, där man med nät behöver ta hänsyn till såväl täckande betongskikt framför nätet som till betongfyllnad bakom. Stålfiberarmering kan användas i både torrsprutad och våtsprutad betong. Kännetecknande för fiberarmering är att den ger konstruktionen en ökad seghet och bättre sprickfördelning vid brott, men framför allt mindre sprickor.

Flags Widget powered by AB-WebLog.com.